Ännu mera tumhållning, tack
Har varit supernoga med min medicin de senaste dagarna och jag vet att mer än så kan jag inte göra, men ändå... Den här helgen har jag helt deppat ihop. Eller, egentligen inte, mer flytt från verkligheten med hjälp utav böcker och film. Nu måste jag dock fixa inför morgondagen och veckan som kommer och verkligeheten kan inte stängas ute längre.
Jag försöker att tänka positivt, men de svarta tankarna finns ändå där. Jag är rädd för att jag kommer bryta ihop imorgon om jag misslyckas med det där testet. Nog för att motgångar gör en stark, men någon gång borde det väl fan i mig vara nog? Det börjar bli tröttsamt att ständigt resa sig upp, att återfödas ur askan.
Vissa människor tycker att man är negativ och "får skylla sig själv", men de som säger så har nog inte varit med om alltför jobbiga saker här i livet. Dessutom så försöker jag att tänka positivt, hela tiden. Hade jag inte gjort det så hade jag nog inte funnits idag.
We fall and rise to feel alive?
Ehm, bara uggs eller hur man nu skriver. Fast dom står väll som stövlar :) Funderar på ett par svarta höga och kanske röda eller bruna låga? Va tror du? :P Dom är så förbaskat sköna! ;)
Haha lätt att jag säger till nästa gång jag ska neråt! Och du, lycka till imorgon :*
Nej jag vet ju inte det ännu - MEN hon som har dessa har tydligen fått dom av sin syster i julklapp. Så hon skulle kolla med henne :) hoppas hoppas iiiih.
Mjo, rött är nice men det passar ju inte till allt. Åtminstonde inte rosa - Och jag gillar rosa ;)
Gött att gömma sig ibland för verkligheten också.
Klart vi leker i veckan oavsett hur det går. Har inte så mycket inplanerat så det är bara att hojta till. M¨åndag kväll är jag dock upptagen med att tvätta.
Håller tummarna för dig i morgon. hoppas du ringer och skvallrar så snart du varit där!
Snacka inte med dem om din astma, det kan du göra sedan när du blivit anställd. Good luck!
