Sadness is consuming my soul
Jag är ett känslomässigt vrak idag. Grät större delen utav min vakna tid igår och somnade inte förrän efter 8 ( i morse) någon gång. Sedan har telefonen ringt från klockan 10 och fram tills nu. Har fortfarande feber (var hemma igår), men måste tydligen jobba ikväll.
Jag känner mig som en oönskad och otillräcklig besvikelse och den känslan vägrar släppa taget om mig. Kanske för att det stämmer...
Jag tycker att du ska gå till en läkare, förklara hur du mår, få en sjukskrivning, vila.
Lite sjukt att du också känner så... För jag bröt själv ihop i söndags efter en jobbig vecka. Sjukskrev mig igår (måndag) för att jag inte fick sovit alls på hela natten och somnade inte förrän strax efter sex på måndag morgon...
Men jag kan i alla fall säga att du är varken oönskad, en besvikelse eller otillräcklig! <3
